sonata nr 1

Tro det eller ej, men jag har faktiskt spelat cello, och idag saknar jag det un petit peu. Man saknar inte kossan förrän båset är tomt! Kvar hänger ett rep i en ögla.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0